2007-10-05

Rapport från Gävle

Det finns några saker som är unika för staden Gävle. Det första man kommer att tänka på är väl julbocken som reses varje första advent och som sällan får stå obränd fram till jul.


Bocken är känd i hela Sverige och även ute i världen talas det om den. 2001 i var det t.ex. en 51-årig amerikan som tände eld på den eftersom han hade hört att det var så man skulle göra. Läs mer om Gävlebocken här:

http://www.merjuligavle.se/merjuligavle/mjig_sida.aspx?id=25

En annan sak som (jag tror) är unik för Gävle är långkorven. I Gävle säljs den dessutom bara från två olika korvvagnar på Stortorget. En långkorv har normal bredd men den är tre gånger så lång som ett normalt korvbröd. Korven på nedanstående bild handlade jag av den artige försäljaren och han var snäll och höll upp den så att jag skulle kunna fotografera den.


Så till den tredje saken som är Gävle-unik: Lukten. I Gävle rostar Gevalia kaffe och det luktar sagolikt gott. Strax utanför Gävle görs papper och det luktar INTE gott. Men det som är unikt för Gävle är blandningen av dessa lukter. Pappersbruk och kaffe blandat. Luktar det gott eller illa? Kom till Gävle och döm själva.

Sen har vi förstås Brynäs, men jag vet inte om det är så intressant....

Andra bloggar om: , ,


7 kommentarer:

Pia sa...

DEN lukten minns jag! När jag var 19 år och klippte banden med hemmet flyttade jag alldeles själv till Valbo utanför Gävle och jobbade på brygeri 1 år innan jag drog vidare i livet. Långkorven kommer jag inte ihåg, men bocken och lukten - och frihetskänslan :-)!

Anonym sa...

Hej Neta !
Kul reportage från Gävle...
långkorvar och julbockar...men nog är du en allt en tvättäkta norrlänning...du skrev "obränd" det gör ingen "normal" göteborgare

GIS-mormor sa...

Pi, vad kul att kunna påminna dig om Gävlelukten :-)

Och du anonyme (gissar nog vem du är): Nog är det så alltid! För många år sedan var det en jag gick svarvkursen med som tyckte det var obra att han hade oätit klart när det "ringde in" efter lunchen.

Anonym sa...

Hur skulle en normal göteborgare sagt? Icke-eldad? Inte-alls-fyrsatt? Anti-svedd?

Anders

GIS-mormor sa...

Ja du Anonyme Anders, vad skulle en normal göteborgare sagt? Jag har funderat på det ett par dagar nu och inte kommit på något bra. På bockens site (länkas i inlägget) så står det "skonad" de år den inte bränts ner.

O- är ett väldigt bra och användbart prefix. Läs vad Peter skriver om det i sin blogg från skellefteås horisont: http://blogg.aftonbladet.se/477/perma/582949

Hmmm... undrar vilken Anders det är som är anonym... och undrar om det också var han som skrev det tidigare anonyma inlägget

Anonym sa...

Nix, jag är inte den förre Anonym. "Obränd" går ju inte att uttrycka på annat sätt än obränd, "skonad" är lite oexakt. Men somliga är ju allergiska mot svenskans negerande prefix o- och vill att det ska vara något exotiskt och "norrländskt" och inte är riktig svenska. (De får i stället ett fattigt och omständigt språk eftersom de aktivt väljer bort vitala delar av det svenska språket.) Vad som _är_ exotiskt är att på norrbottniskt vis använda dubbla negationer av typen "jag är inte ohungrig"...

Anders (igen)

GIS-mormor sa...

Jo du Anders: prefixet o- är verkligen användbart och det är sannerligen inte bara i norrland det används även om norr- och västerbottningar använder det i större utsträckning och på andra ord än många sydsvenskar. Ta bara oviktig, oriktig, oklassificerad, osmaklig, listan kan göras lång.

Apropå o- så måste jag berätta en liten historia: För många år sedan undervisade jag asylsökande flyktingar i svenska. En sak som vi uppmanade dem var att hitta motsatsord till alla nya ord de lärde sig. En kille hade lärt sig ordet "onödig" och frågade mig: GIS-mormor, motsatsen till onödig är nödig, ja?

Även om detta motsatsförhållande historiskt sett är helt riktigt så betyder ju inte "nödig" "nödvändig" i dagens svenska.

Jag svarade killen att: njää... inte riktigt, och för att förklara för honom vad "nödig" betyder fick jag ta till kroppsspråket. Jag låtsades helt enkelt vara _väldigt_ nödig. Behöver jag säga att det jublades i klassrummet?