Det är julafton 1957...
... jultomten har nyss lämnat oss och gått med klappar till de andra barnen. En mycket ung GIS-mormor sitter bland sina klappar. Där finns ett diskställ med tallrikar i plast som fortfarande ligger sin plastpåse. En strykbräda ligger lite bortglömd vid GIS-mormors vänstra fot. En hink, en väska och en bok ligger där men får ingen som helst uppmärksamhet. En uppblåst anka står bakom och önskar att GIS-mormor ville leka med honom/henne.
Men icke! För redan vid denna unga ålder visste GIS-mormor vad det var som intresserade henne! Titta på koncentrationen! Vad är det då som är så intressant? - Jo, vi kallade det för trä-meccano, men jag tror att när mina barn var små så hette det BRIO-mec. Vad man än kallade det så var det bultar och muttrar i trä med tillhörande skruvmejsel och fast nyckel. Fast jag inte minns stunden så vet jag att det var den absolut bästa av julklapparna. Den lilla tågbanan kom nog på en klar andraplats. Den minns jag - tror den var grön och gul.
10 kommentarer:
Åh! BRIO-mec hade jag också när jag var liten! Inte för att det fanns att köpa, utan för att min far hade kvar det från det att han var knatte. :) Vill minns att det var jättkul, men att trä-gängorna i muttrarna hade en tendens att gå sönder om man drog åt för hårt.
Söt bild btw. Och så PK att du som tjej på den tiden värderade mekano och bilbana högre än lådsas-disk. :P
/jag.
ordensmakt.blogspot.com
sedär, jag är inte förvånad över valet av leksak.. däremot lite ovan att se dig i klänning. :)
Javisst minns jag Brio mek! Jag hade det visserligen inte själv, men min bästa kompis Anders hade, och vi skruvade ihop ibland. Själv hade jag LEGO, och det var nog vid sidan om penna och papper det roligaste som fanns att leka med när man var själv.
Det är så mysigt med riktigt gamla bilder - de väcker så mycket minnen till liv. Det är så sällan som man bläddrar i de där gamla fotoalbumen bara...
Corundum: Tiderna förändras. På den här tiden var det inte speciellt PK att jag som flicka föredrog "pojk"-leksaker.
Frank: Du känner ju mig. Klänningen var nog påtvingad. Det var ju trots allt julafton.
Laila: Ja, visst är det kul med gamla bilder. Själv älskade jag Lego också. Höll på med det till jag var 14-15 år gammal. Sen igen när barnen lekte med Lego :-)
...men att du pratar om det NU är lite pk. :P Menar bara att det är positivt att dina föräldrar inte fick för sig att tvinga på dig det rosa helvete som hotar anfalla hela den del av befolkningen som råkat få den där extra fjärdedels kromosomen. Och som ofta missunnas den andra halvan av befolkningen.
Alltid kul med bilder btw. :)
Sånt här gillar jag, gamla bilder från förr, när det var riktig glädje.
Känns inte som att den tiden och andan finns kvar nå mer i vårat samhälle.
Kram /Magnus
Det där mekanot minns jag också och jag har kvar barnens Briomec :)
Corundum: Även om det är pk så var det inte därför jag nämnde det. Snarare för att de som känner mig ska se att jag helst ägnade mig åt teknik redan som liten.
Magnus: Ja, glädjen var nog riktig, men jag vill nog tro att det fortfarande finns glädje kvar. Gamla bilder gillar jag också mer och mer ju äldre jag blir :-) Kram på dig också.
Visst är det en bra leksak Gunilla?
Hihi, jag fick också massa pojkleksaker, för att min far köpte samma till mej och min bror, riktig Meccano hade jag.
Jag hade nog önskat mig lite mer "pojk"-leksaker, jag var mest intresserad av sådana. Men när jag någon gång fick sådana så fick de hela min uppmärksamhet som synes.
Kan t.ex. berätta att jag några dagar efter julafton 1957 fick en blå dockvagn. Det absolut första jag gjorde med den var att jag vände den upp-och-ner och låtsades köra bil med ett av hjulen som ratt!
Skicka en kommentar